Ena stunden är allt bra, nästa är det åt helvete, jag förstår inte... Varför kan det inte vara som det brukade? Jag kände mig mycket gladare då. Visst jag kanske verkar glad nu, kanske lycklig, men vissa kvällar kan jag gråta mig till sömns, då allting känns helt hopplöst...
Jag saknar ditt leende, jag saknar din röst, jag saknar ditt skratt
Jag saknar hur du brukar ta tag i mina händer, hur du smeker dom, hur du värmer dom när dom är som kallast
Jag saknar dina kramar, jag saknar dina kyssar, jag saknar DIG! <3
Snälla försök att förstå hur mycket du betyder för mig, för det gör du, alldeles för mycket<3